Så är hon här, vår lilla Maj. Och hjärtat är så fullt att det exploderar. Bokstavligen. Dag tre, i vanlig ordning får jag väl säga, kom världssorgen över mig och medan jag nattade Tage, som var så GLAD över att lillasyster äntligen var här, kunde jag inte sluta gråta. Allt är så fint och skört och ja, vill ni ha några VETTIGA samtal med mig får vi höras om nån vecka.
Vi ligger hemma på sofflocket och ammar och tar igen oss. En förlossning tar på krafterna, kan man säga. Och man är värd ALLT. Så vi unnar oss allt som är gott. Som detta!
Jennie Hammar Schmitz 
Lämna ett svar till Susanna Avbryt svar